Torsdagen.. 10/11-2011

I väntans tider.. 


Fick ett samtal igår av mitt ex som har hand om Diva. Han har fått ändrade livssituationer med jobbet som gör att Diva blir lämnad ensam allt för långa stunder på dagarna var av han nu ringer och ber mig ta hand om henne. Jag vet precis hur han känner o hur mycket det måste ta emot att behöva lämna bort ens käraste ägodel.

Minns så väl när Jonas, (mitt ex) kom för o hämta Diva från mig..
Jag kände en ilska och ledsam het över att vara tvungen att lämna bort henne.. Att se lyckan i Jonas ögon då var inte heller lätt för mig. Diva var ju min älskling min hund som jag tränade med, mös med, och bara kände att hon var min för alltid. Hon va min vän som alltid skulle finnas där.

Tyvärr så bodde jag hemma hos mina föräldrar efter separationen med Jonas.

Diva och min mors hund kom inte överens så det var rätt stökigt för mamma och pappa att ta hand om 3 hundar under dagarna när jag jobbade vilket resulterade i att jag tog beslutet om att Diva skulle må bäst av att få bo tillsammans med Jonas.

Jag visste att Diva skulle få det bra då Jonas är väldigt duktig med hundar.

Nu är diva runt 16 månader och har vuxit till en nätt tik på 23kg.

Och jag längtar tills i morgon efter jobbet när jag ska åka och hämta hem henne igen <3!